Möten är avgörande för att få organisationer och samhällen att fungera, utvecklas och blomstra. Mötesindustrin är också ekonomiskt viktig. Den bidrar med stora intäkter till både företag, destinationer och länder. Inom turismforskning benämns mötesindustrin vanligen med den engelska akronymen “MICE”. Den avser meetings, incentives, congresses och exhibitions, det vill säga möten, belöningar, kongresser och utställningar. I en nyligen utgiven amerikansk rapport spås MICE-sektorn att öka globalt från cirka 346 miljarder dollar 2021 till 2 130 miljarder dollar till 2031.

I Sverige används termen ’mötesindustrin’ som en beteckning för de aktörer inom offentlig och ideell sektor samt privat näringsliv som erbjuder och organiserar möten. Det finns en stor potential för mötesindustrin och därmed svensk besöksnäring.

BFUF utlyste 2021 medel till forskningsprojekt med temat Omstart för besöksnäringen. Under covid-19-pandemin fanns en mycket stor oro för mötesindustrins framtid. Restriktionerna som rådde innebar i princip ett näringsförbud. Ord som ’kris’ och ’strukturomvandling’ användes och många gjorde bedömningen att pandemin skulle förändra mötesindustrin i grunden. Ett av de projekt BFUF beviljade 2021 var Framtidens mötesindustri: affärsmodeller, interaktioner och värdskap i digitaliseringens tidsålder. Forskare inom strategisk kommunikation vid Lunds universitet har undersökt hur pandemin har påverkat mötesindustrin, affärsmodellerna, och om krisen har fört med sig nya möjligheter. De har också studerat hur gäster i fysiska, hybrida och digitala möten och konferenser interagerar, och vilken roll värdskap och gästfrihet spelar i dessa. Syftet har varit att generera ny kunskap om framtidens möten med målet att stärka den svenska mötesindustrin.

Forskarna pekar på att fysiska möten skapar och stärker relationer. När någon planerar för ett första möte med deltagare som inte tidigare har träffats, är ett personligt möte på en fysisk plats att föredra. Detsamma gäller möten som involverar kreativa processer, som workshops och teambyggande. De digitala mötesformerna har fortfarande en del begränsningar i relation till att dels skapa förutsättningar för personliga interaktioner, dels att skapa tillräckligt goda förutsättningar för trygga relationer i ett digitalt format. Forskarna menar att platsen för mötet och den personliga upplevelsen betyder ännu mer idag jämfört med före pandemin. Grundläggande teknik tillgänglig i konferenslokaler och mötesrum ses som en hygienfaktor av dagens mötesdeltagare – tekniken ska fungera och finnas tillgänglig.

Forskarna anser vidare att mötesindustrins aktörer inte kommunicerar mötets värde för samhället i särskilt stor utsträckning. Det vill säga det större värde som mötesindustrin bidrar med för att utveckla både organisationer och samhällen. Det finns en stor potential att tydliggöra detta till olika intressenter, beslutsfattare och politiker.

Ladda ned förordet från BFUF-rapporten Framtidens möten: Nya modeller för affärer, interaktion och kommunikation i pandemins spår, skriven av forskarna Jörgen Eksell, Malin Andersson, Maria Månsson och Marlene Wiggill vid institutionen för Strategisk kommunikation, Lunds universitet.