Hur uppfattar vi stämningen i ett rum? Varför kan upplevelsen av en match på Gamla Ullevi inte ersättas med TV-sänd fotboll? I sin nya bok Atmosfärer: En introduktion, undersöker Ola Sigurdson atmosfärer som rumsliga erfarenheter.
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet är aktuell med en ny bok om atmosfärer. Boken är utgiven på ett arkitekturförlag och undersöker vårt förhållande till de rum, platser och fysiska miljöer som omger oss. ”Jag är intresserad av rumslighet. Vi människor är inte bara kroppsliga varelser utan även rumsliga varelser. De rum vi bebor, de hus, platser och miljöer vi besöker de betyder någonting för oss och påverkar oss”, säger Ola Sigurdson.
Genom att studera konkreta exempel, så som Paris, Rom och platser i Göteborg, undersöker Ola Sigurdson atmosfärer. Inte bara som en subjektiv upplevelse utan som något som existerar mellan rummet och oss själva. Tanken har sitt ursprung i fenomenologins studier om människans plats i världen.
”En god atmosfär på exempelvis en arbetsplats är en känsla som vi på arbetsplatsen har men den sitter också i själva rummet och kan uppfattas av en besökare. På samma sätt kan vi kliva in i ett rum med gott humör och genast känna av att människorna som befinner sig i rummet sörjer.”
Intressant i frågan om digitalisering
Han har i boken studerat den finske arkitekten Juhani Pallasmaa. Pallasmaa påpekar att vi upplever en byggnad eller ett rum med alla våra sinnen: syn, hörsel, känsel, lukt och smak men också genom själva befintligheten i att vara där. Något som blir intressant för alla frågor om digitalisering.
”Jag tror att våra sinnen och fysiska närvaro är väsentligt, inte bara i hur vi erfar byggnader utan överhuvudtaget hur vi är i världen. Det har betydelse för hur vi ser på exempelvis undervisning. Vid distansundervisning i digitala klassrum stimuleras bara syn och hörsel, det ger en annan slags närvaro än att faktiskt befinna sig i det fysiska klassrummet.”
Denna avsaknad av rumsliga, atmosfäriska upplevelser blev påtaglig för många under pandemiåren då flera aktiviteter plötsligt flyttade in i det digitala rummet. Ola Sigurdson minns fotbollsmatcherna på Gamla Ullevi som ett exempel på en intensitetsupplevelse som gick förlorad.
”Matcherna sändes endast på TV med tomma läktare. Denna ’spökfotboll’ kunde givetvis inte ersätta en match på plats. Det är en helt annan erfarenhet och närvaro av atmosfär att vara på Gamla Ullevi än att titta på TV, och ännu mer påtagligt blir det utan publik på läktarna.”
Atmosfärer: En introduktion, är första boken av fem i ett forskningsprojekt om existentiella rum där kommande titlar blir: Trösklar, Platser, Städer och De andra rummen. Nästa bok blir på temat trösklar.
”I en stad har vi inte bara en atmosfär utan flera. När vi bildligt eller bokstavligt kliver över tröskeln då förändras vi också. Det är en skillnad att vara hemma hos någon och att vara utanför deras hus. Trösklar betyder att vi rör oss mellan ett tillstånd och ett annat och därför förändras”, säger Ola Sigurdson.
Att leva i rummet är en existentiell erfarenhet och inte något som begränsas till vad som går att mäta. Böckerna befinner sig i gränslandet mellan arkitektur, idéhistoria, filosofi och teologi och vänder sig till alla, både inom och utom akademin, som intresserar sig för vad det innebär att människor är rumsliga varelser.
