Neuroledarskap och hälsotallrikar för sinnet

Healthy Mind Platter är en central del i din verksamhet. Vad är det?

”Det är en tallriksmodell, inte för kost, utan för hjärnan, som visar hur vi ska tänka och göra under en dag för att må och prestera bra.”

Healthy Mind Platter har tagits fram av David Rock, doktor i neuroledarskap vid Middlesex University i Storbritannien och medgrundare till Neuroleadership Institute. Det är David Rock som har myntat begreppet neuroleadership. Han har utvecklat konceptet tillsammans med Dan Siegel, klinisk professor i psykiatri vid UCLA School of Medicine och en av cheferna för UCLA Mindful Awareness Research Center i Los Angeles. Varför har du valt att utgå från den?

”När jag startade Yes Workations var min vision att skapa mellanmänskliga möten, där det finns utrymme för reflektion, djupare samtal och tid att bara vara, för att kunna bearbeta och sen implementera.”

”Min erfarenhet var, precis som många andras, fullspäckade möten med massor av information att ta in, utan förutsättningar att faktiskt använda allt det värdefulla som kommer fram när informationen processas.”

”När jag kom i kontakt med Healthy Mind Platter insåg jag att det var ett holistiskt synsätt som jag ville applicera på mötet. Jag började därför använda den som en vägvisare för mig själv i designen av mötet, som en checklista.”

Vilka ingredienser är det då som David Rock och Dan Siegel har placerat på tallriken?

”Det är sju stycken. Jag har försvenskat deras begrepp.

1. Sova (Sleep time)  För återhämtning av både kropp och sinne, men också minneslagring med mera. Sömnen är helt avgörande för vårt välbefinnande.”
2. Leka (Play time)  Det handlar om lärande, att experimentera, att förbereda oss på oväntade händelser, släppa kontrollen och så vidare. Att leka är bra även för oss vuxna. Lek stimulerar utsöndring av lyckohormonet dopamin.
3. Röra sig (Physical time)  Våra kroppar är gjorda för att röra sig och hjärnan behöver det för att må bra. Det tror jag de flesta är medvetna om idag.
4. Fokusera (Focus time)  Fokusera på en sak. Hjärnan behöver tid för att kunna fokusera utan avbrott, för att kunna lösa problem och tänka djupare tankar. Det är svårt idag för många.
5. Bara vara (Down time)  Vi utsätts kontinuerligt för information. Hjärnan laddar om när den får gå på tomgång, utan att det finns ett särskilt mål med tänkandet. Du kanske har märkt att det plötsligt dyker upp en tanke när du duschar och tänker på ingenting.
6. Umgås (Connecting time)  Vi är sociala varelser och behöver umgås med andra i fysiska miljöer. Vi mår bra och det frigör må-bra hormonet oxytocin.
7. Reflektera (Time in)  Tid för att förstå, observera våra beteenden och tankemönster. Forskning visar att meditation och mindfulness hjälper oss.”

Tallriken är en bra och tydlig metafor. Hur påverkar den ett möte?

”Ja, det är verkligen en tydlig modell som det är lätt att relatera till. Genom att ge utrymme till alla sju ingredienser, skapar vi inte bara variation i programmet. Även hjärn-kapaciteten optimeras. Tallrikens olika ingredienser aktiverar olika delar av hjärnan och signalsubstanser, som stimulerar exempelvis kreativitet, öppenhet, insikter, samskapande och kognitiv kapacitet.”

Jag frågade en hjärnforskare varför vi bara kan använda prefrontala cortex, hjärnans smartaste del, några få timmar varje dag. Jag tyckte det lät väldigt lite. Hon svarade att det inte är konstigare än att du inte kan göra armhävningar åtta timmar om dagen. Vi är inte medvetna om vad okunskapen om hjärnan kostar oss och vad har vi att vinna på att förstå hur den fungerar?

”När vi förstår hur vår egen hjärna fungerar kan vi skapa de bästa förutsättningarna för att använda den till det som är viktigt och till det vi vill göra. Vi kan göra medvetna val baserade på den kunskapen.”

Du har valt andra begrepp än i originalversionen.

”Jag har valt svenska begrepp eftersom jag mest skriver på svenska, men tycker inte att våra svenska ord helt ringar in betydelsen. Jag föredrar de engelska.”

Går modellen att använda till alla typer av möten? Fysiska? På nätet?

”Jag använder modellen som kompass till både fysiska och virtuella möten. Då kan jag ge utrymme för de olika ingredienserna eftersom jag arbetar mest med längre möten. Korta möten är klurigare, det blir för tight med tiden.”

”När det gäller återkommande interna möten handlar det också om att skapa förutsättningar i arbetsmiljön. Det här tänket skulle vi alla ha som en del av våra dagliga rutiner.”

Hur använder du de här ingredienserna i mötet? Sömnen är väl ett problem?

”Ingredienserna omsätts till olika aktiviteter som jag planerar in under konferensen. Jag kan givetvis inte bestämma eller styra hur en deltagare sover. Däremot kan jag påverka genom att sätta starttiden så att deltagare inte behöver stiga upp i ottan för att hinna. Jag föredrar lunch-till-lunchmöten. Då får vi med en natts sömn mellan passen, tid att umgås på kvällen och gott om tid för resan då det är fysiska möten.”

Det låter idealt eftersom hjärnan bearbetar det vi tagit del av under mötet när vi sover, för att hitta lösningar eller komma med konstruktiv kritik. Har vi en för snäv syn på möten, med tanke på hur hjärnan fungerar?

”Ja, det tycker jag. Att redan i inbjudan väcka tankarna genom att beskriva syfte och mål med mötet, och utforma agendapunkter med frågeställningar, gör att deltagarna börjar processa ämnet redan innan mötet har startat. Det mognar.”

Jag håller med. Något jag har lärt mig med tiden är att lita på min hjärna. Att veta att den börjar bearbeta informationen redan när den läser inbjudan. Hjärnan arbetar alltid i bakgrunden och du får mycket gratis genom att i god tid sätta dig in i vad som ska hända.

”Sen är det viktigt att undvika en sen middagstid och att rekommendera en alkoholfri kväll om det är en konferens med övernattning. Det sistnämnda känns väldigt kontroversiellt, men jag tror vi får se hälsofrämjande och hållbara konferenser framöver där alkohol faktiskt utesluts.”

”Att tydliggöra vad och hur man går vidare efter mötet är också viktigt, för att det ska kännas meningsfullt och att det sker en uppföljning.”

Du använder mötesmodeller och övningar som förstärker budskapet och skapar engagemang. Kan du utveckla det?

”Låt oss säga att konferensens syfte är att stärka vi-känslan. Då vill jag använda övningar där gruppen upplever att de tillsammans är bättre än var och en för sig. Det ska inte vara en person som håller en powerpoint-presentation om varför en vi-känsla är bra. Det ska inte vara tävlingar där en person eller en grupp ska vinna över de andra.”

”Deltagarna ska jobba tillsammans, till exempel samskapa och bygga vidare på varandras idéer, så att de blir ännu bättre. Att involvera, och visa i handling att det du bidrar med är viktigt, är nyckeln till engagemang.”

Hur ökar du deltagarnas fokus?

”Genom variation, täta pauser med någon rörelse- eller fokusövning, att involvera, till exempel ta ställning genom att sitta eller stå som svar på olika påståenden. Då måste du hänga med. Som mötesledare måste du ha tydliga spelregler för mötet.”

Vilka råd ger forskarna för att öka kreativiteten under ett möte?

”Jag tycker att professor Amy C Edmondsons forskning är spännande. Den handlar om vikten av psykologisk trygghet. Om vi i en grupp inte känner oss trygga begränsas vår kreativitet. Där har mötesledaren en avgörande roll, att se och bekräfta, skapa tydliga ramar, prata om hjälpsamma beteenden med mera. Om vi har rört på oss, lekt eller ’tomglott’ ökar kreativiteten. Det gör den även när vi byter miljö. Det har också visat sig att när vi blandar eget tänkande med att hitta lösningar tillsammans, då kommer de bästa resultaten.”

Forskning visar att kreativa personer är mer lekfulla än andra. Det är svårt att förstå, för de flesta chefer, att det kan vara bra att leka och att medvetet inte göra något, för att lösa ett problem eller öka kreativiteten. De förstår inte att en tillfällig paus från rationaliteten påverkar produktivitet, prestationer och resultatet. De ser det som en produktivitetsförlust.

”Håller med till fullo. Jag tänker att det är en medveten riktning i kulturbyggandet, att ledaren först och främst har kunskapen och sedan själv praktiserar och implementerar. Jag hoppas att företag och organisationer inspireras av mötesupplevelsen och tar med sig det till det dagliga arbetet.”

Tid för reflektion hur skapar du det?

”Den sista delen i ett möte avsätter jag för reflektion. Att tänka själv och prata om till exempel vad jag tar med mig? Vad har jag lärt mig? Reflektion kan också vara att lägga in en andningsövning eller meditation.”

Kan det vara svårt att rent praktiskt få med alla ingredienser i ett möte?

”Under ett kort möte är det svårt. I ett projekt jag designar just nu handlar det om två pass på tre timmar som sker virtuellt. Jag uppmuntrar deltagarna att gå en lunchpromenad innan mötet börjar för att få med rörelse. Men en liten portion av varje ingrediens kommer vi att kunna få med. Sömnen är dock något deltagaren själv ansvarar för. Jag har dock valt att lägga passen med en natts sömn mellan för bästa effekt.”

Hur stor del, eller hur lång tid, ska de olika ingredienserna vara av helheten under en dag eller ett kortare möte?

”Det beror helt på syftet med mötet, på gruppen och vad som är viktigt för just dem. Om det är en konferens med hälsotema så får detta ta större utrymme, om gruppen behöver teambuilding skulle jag lägga större fokus på att umgås och leka.”

Jag såg att du tar fram ett utomhuskoncept för möten. Kan du berätta mer om det?

”Ja, jag gör det tillsammans med Yamina Enedahl. Hon är mental coach, inriktad på prestationspsykologi och facilitator. Hon är dessutom Sveriges första världsrekordhållare i fridykning.”

”Vi vill erbjuda ett sätt att kunna mötas fysiskt på ett tryggare sätt. Där vi också kan ta del av naturens positiva inverkan, som bland annat leder till stressreducering och ökad kreativitet. Det känns väldigt spännande och helt rätt i tiden.”