Meetings No 68
Intro
Vi kongressarbetare
Atti Soenarso: En kongress är en faciliterad, extern arbetsplats.
Cover Story
Anders Sörman-Nilsson
Futuristen som blickar in i mötesindustrins framtid.
Intermission
Europa är inte en marknad
Det är viljan att leva tillsammans.
Skapande
La Perle by Dragone
Känslor kan vara både en hjälp och ett hinder när man skapar en show.
Sharma
Simple Ways to Start 2018 as a Genius
Robin Sharma: Did you make 2017 the greatest year of your life yet?
Hjärnkoll
Professor Gunnar Björsell
Tomas Dalström i intervju om vilken inverkan kultur har på vår hälsa.
Kellerman
Positiva avtryck för framtiden
Tidningen Meetings International har en snabb utveckling utomlands.
platsannonser
nyheter
framtidsplanering
Petter A. Stordalen överlåter
Strawberry Holding-ägarskapet till barnen.
Nytt hotell
Rekordmånga säsongstjänster
när Furuvik bygger nytt Havshotell.
Starkt initiativ
Nordic Choice Hotels
inrättar advokathjälp för utvisningshotade medarbetare.
viktiga möten
Klimatförändringar ger stora effekter för Östersjön
– lokala åtgärder och samarbete nödvändigt.
stora möten
Ytterligare ett fullspäckat år
på Karlstad CCC.
Omvärldsanalys
Resandet i världen
ökade kraftigt under 2017.
Jubileum
Svenska Mässan
fyller 100 år.
på nytt uppdrag
Didier Scaillet
ny vd för SITE och SITE Foundation.
forskning skapar möten som skapar kunskap
Mittuniversitetet
blir partner i Treesearch.
på nytt uppdrag
Maria Larsson
ny CFO för AccorHotels Europa.
Länkar
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Sponsor Logo
Anders Sörman-Nilsson
Vid någon tidpunkt i livet har vi alla pratat om vad vi skulle vilja göra eller bli i ”framtiden”, om det så är i yrkes- eller i privatlivet. När vi gör det har vi också tänkt oss någon slags rimlig tidsperiod för den framtiden. Det kan vara fram till pensionen, till nästa stora steg i karriären eller när man vill bilda familj. Dock verkar det som om dagens supersnabba framsteg inom teknik och enorma förändringar i världens demografi gör att våra idéer om framtiden, och vår plats i den, framstår lika föränderliga som bubblor i kvicksand.

Bara under 2017 har Massachusets Institute of Technology, MIT, förutspått stora framsteg som exempelvis självkörande budbilar, hjärnimplantat som botar förlamningar, betalningssystem med ansiktsigenkänning (finns redan i Kina), genförändrande läkemedel för att bota ärftliga sjukdomar och att det inom några år finns datorer med oanad kapacitet. Den här sortens accelererande förändringar har fått många futurister att påtala vikten av att in i minsta detalj analysera vad som händer idag, och utnyttja kraften i de förändringens vindar som blåser så starkt omkring oss.

För Anders Sörman-Nilsson, futurist och innovationsstrateg på Thinque Inc, är det också viktigt att tänka sig att man är i framtiden. Men för att kunna förstå alla möjligheter som erbjuds där behöver man se tillbaka i backspegeln.

– Mycket av arbetet som vi gör idag med företag går ut på att få människor att tänka ur ett pre-mortem-perspektiv. Vi ber kunderna att föreställa sig ett specifikt datum i framtiden där deras företag nästan går omkull under deras ledning. Jag frågar vilka trender de har missat, vilka signaler de valde att ignorera och vilka investeringsbeslut de drog ut på som orsakade nedgången. Därefter frågar jag vilka förändringar de ska genomföra för att förhindra att det scenariot verkligen händer.

– Det som sker är att många av våra kunder tar sig i kragen, och gör något annorlunda. Inte bara för att jag ber om det, utan för att det är en provocerande tanke att se på sin verksamhet ur ett pre-mortem-perspektiv och inte ur ett post-mortem-perspektiv. Ser man på verksamheten ur en pre-mortem-synvinkel kan man vidta åtgärder som förhindrar ett negativt händelseförlopp. Vi motiveras alla av piskor och morötter, och ibland måste man ta till piskan.

Anders Sörman-Nilsson tog till piskan när han från ett traditionellt post-mortem-perspektiv beskriver vad som fick en svensk skolpojke att bli en prisad stipendiat på ett universitet i Australien. För att som vuxen bli en känd futurist som hjälper stora företag att möta det moderna samhällets utmaningar, och bidra till de bolagens fortsatta framgångar.

Han berättar att han växte upp i en familj på 1980-talet som till stor del bestod av teknofober. Ändå fanns det ny teknik då som var uppseendeväckande.

– När vi var hos mina farföräldrar på en av Mälaröarna utanför Stockholm, då var det den öppna spisen som stod för underhållningen. Det låter romantiskt, men mina farföräldrar var emot allt som hade med teknik att göra. Vi barn var uttråkade för det innebar att vi mest satt ner utan att säga så mycket.

– Jag minns att det retade mig. Om inte farfar eller farmor berättade sagor för oss, då behövde vi någon form av teknisk underhållning, vilket de var helt emot. Det formade mig och antagligen föddes min roll som futurist där och då, mycket som en reaktion på att växa upp i en värld där det inte fanns så mycket teknik tillgänglig. Jag blev tvungen att hitta den någon annanstans, vilket innebar att jag lekte med datorer och tittade på science fiction-filmer så fort tillfälle gavs.

När Anders Sörman-Nilssons pappa fick en tjänst som försvarsattaché i Canberra flyttade familjen till Australien och bodde där i tre år. När placeringen led mot sitt slut hade Anders Sörman-Nilsson just slutat skolan, men fick ett stipendium till Australian National University för att studera internationella relationer och juridik.

– Under studierna tappade jag tyvärr motivationen för ämnesområdet, och började istället att leta efter något annat område som intresserade mig. Valet föll på personlig och professionell utveckling, affärer och entreprenörskap. Trots att jag tog mina examina var det entreprenör jag ville bli, för jag insåg att om man tänkte som en entreprenör kunde det ge mig flera nya möjligheter.

I början av 2000-talet arbetade Anders Sörman-Nilsson som marknadsföringskonsult, han fokuserade mest på generationsstyrda trender och tittade på hur mycket man skulle kunna komma i kontakt med konsumenter från Generation Y, det vill säga kunder födda på 1980- och 1990-talen. Det här var när sociala medier som Facebook kom, och arbetet fokuserades till en början mycket på att engagera Generation Y, och att studera demografiska trender.

Efter att ta tagit en Global Executive MBA startade Anders Sörman-Nilsson sitt företag Thinque år 2005.

– Under de senaste sex, sju åren har jag arbetat mer med strategier, planering av scenarier och liknande.

Företaget blev en startpunkt för hans innovativa tänkande, vilket har bidragit till att han reser upp till 240 dagar om året för att presentera sina förslag för företagsledare världen över.

– Det är idéer om hur människor och verksamheter behöver anpassa sig för att förbli effektiva och framgångsrika i en värld med hastiga och splittrande förändringar. Dels ur social, dels ur teknisk synvinkel.

Än en gång kommer en del av inspirationen till Anders Sörman-Nilssons framtida idéer från familjen i Sverige, närmare bestämt från hans mamma. För när det gällde moderns möjligheter att påverka och utveckla sin affärsverksamhet i Stockholm, kunde han på nära håll se utmaningar som till stor del grundade sig i hennes motvilja mot ny teknik.

– Jag kunde se hur konsumtionsvanorna och sammansättningen av befolkningen hade förändrats i den del av Stockholm där min mors verksamhet ligger. Det i kombination med teknologiska förändringar ledde till en förändring i hennes butiks framgångar.

– För henne var det en fråga om att föra vidare ett arv. Jag såg hur ineffektivt det var i en värld med digital utveckling och förändrade konsumtionsvanor. Hon hade missat vad som skedde och föredrog att beklaga sig över hur svåra konsumenter Generation Y och Z var. Jag berättade att hon hade alla möjligheter i världen att vända lyckan för sin verksamhet, men då måste hon anpassa sig.

Anders Sörman-Nilsson menar att lika spännande som det är när tekniken utvecklas, lika fängslande är det att se när människor förändras.

– Det är lika mycket teknologi som antropologi. Från mitt perspektiv har ett företag stora problem när graden av förändringar i omvärlden är större än förändringsviljan och innovationsförmågan i bolaget. Därför har jag ett slags behov av att resa världen runt för att planera händelseförlopp och hjälpa större företag.

De här personliga erfarenheterna stärkte Anders Sörman-Nilssons innovativa sätt att tänka, och har bidragit till att han har utforskat de här två världarna grundligt. Eller som han säger: ”Hur kan den analoga och digitala världen förenas?”

Han nämner att hans företag har privilegiet att ha Westpac som kund. Det är en av Australiens fyra största banker. Deras ledord ”clicks meeting bricks”, eller det analoga möter det digitala, är baserad på en idé från Anders Sörmans-Nilssons bok Digilogue: How to win the Digital Minds and Analogue Hearts of Tomorrows Customers. Banken har använt digilogue-tanken internt när det gäller att forma strategin för ”clicks meeting bricks” på privatlånemarknaden.

– Kunder som verkligen vill omfamna det fantastiska med en ny värld behöver inte slänga ut den analoga babyn med det digitala badvattnet. Jag tror att man kan behålla en del av arvet och de bra delarna i ett företags historia. Men om du är för fokuserad på det förflutna finns det en risk att du inte har någon framtid i affärsvärlden.

På frågan hur man ska göra för att vinna morgondagens kunder med analoga hjärtan och digitala sinnen, svarar Anders Sörman-Nilsson att man måste ge människors ursprung ett erkännande.

– Många futurister hyser en övertro till förändringar som sker inom det närmaste året, och underskattar därmed den grad av utveckling som pågår under de närmaste tio åren. Jag påpekar ofta att det finns fördelar med vissa saker som ett företag har gjort tidigare. Det blir mer trovärdigt om du säger att det inte är frågan om antingen eller med de digitala och analoga världarna. De kan bidra till varandra.

– Men om båda världarna ska kunna göra det innebär det dock en betydande skärpning och förändring av företagets rutiner. Och de ska genomföras på ett sätt som påverkar samtliga delar av verksamheten. Här är mötesindustrin är absolut inget undantag.

Anders Sörman-Nilsson tar eventplanerare och eventföretagens framtid som exempel. Man måste framför allt titta på den yngre befolkningen främst i Asien, det vill säga Generation Y, Z och rent av Alpha, anser han.

– Asien är framtidslabbet för event, inte minst med tanke på hur de unga beter sig med och använder teknologi. Inom evenemang har man en slags dubbelhet i hur man tar itu med problem. Jag tittar till exempel på den mer än 20-procentiga ökningen inom esportevent, och avkastningen inom esport i världen. De här människorna är digitala urinvånare som exempelvis samlas i en arena för att titta på när andra människor spelar dataspel. Det kan man ju tycka är en lite märklig företeelse, men det är något som digitala urinvånare älskar att göra så det finns fortfarande en social aspekt i det.

Han tror att framtidens event måste vara mycket mer engagerande. Traditionellt har alltför mycket fokus lagts på enbart upplevelsen under själva evenemanget. Generellt har uppföljningen varit väldigt, väldigt dålig.

– Om vi ser på ett event som en samarbetsövning där magi uppstår såväl i sidogångarna som under huvudeventet måste man ha en mer kreativ öppning. SXSW, TED eller kanske till och med Burning Man är tre bra exempel på hur man kan göra genom att ta människor med på en pilgrimsvandring och engagera dem i mer än bara i det aktuella evenemanget. Det kan vara ett sätt att komma framåt.

Men för att kunna åstadkomma en optimal planering inför ett event, där man inte bara förstår inställningen hos Generation Y, Z och Alpha utan även kan underhålla dem rent tekniskt via ett optimalt kommunikationsverktyg, krävs något av ett jättekliv. Dels när det gäller eventplanerarens kompetens, dels när det gäller den demografiska bas som deltagarna kommer ifrån. En sådan övergång kan innebära att vi står inför stora omställningar, menar han. Men konstaterar också att den här sortens förändringar för företag måste vara mjuka, sömlösa.

– Man skapar en sömlös väv av analoga och digitala sätt att kommunicera. Det här är en del eventföretag bättre på än andra, där de senare hellre följer den gamla skolan, något som kanske inte är så lockande för kommande generationer. Det syns extra tydligt när man ser ett evenemang som handlar om innovation, men som trots ämnet håller sig till gamla format med workshops, seminarier och föreläsningar. Formatet är som det alltid har varit. Men jag är inte så säker på att det är den struktur som går hem hos generationer som har vuxit upp med virtuella spel och leder virtuella lag.

Han säger också att mantrat ”digitala sinnen och analoga hjärtan” borde passa mötesplanerare bra. De måste ju fråga sig själva hur de ska kunna komma i kontakt med, och attrahera, de alltmer digitaliserade, mobila, virtuella och rationella sinnen hos morgondagens kunder och eventdeltagare. Men ändå, och tålmodigt, knyta an till deras analoga, erfarna och känslosamma hjärtan.

Eftersom människor av idag värderar sin tid högt, är det en bra början att titta på hur man kan skapa en underbar och engagerande fysisk upplevelse när deltagarna kommer till evenemanget. När vi har investerat vår tid för att delta i ett event vill vi att det ska vara världsklass, fantastiskt och transformerande. Att se det digitala som ett sätt att kommunicera information är en bra början, som en förrätt. Medan det transformerande eventet är huvudrätten. Det analoga är bra för omvandling, det digitala är bra på information.

De av framtidens eventdeltagare som förväntar sig att evenemanget är en upplevelse, de har ju omsorgsfullt valt att lägga sin tid på att närvara, måste erbjudas andra slags arrangemang. Som exempel tar Anders Sörman-Nilsson, ett av de mest högaktuella verktygen för en sådan transformation, nämligen framväxten av artificiell intelligens, AI. Den utvecklingen sker parallellt med den utbredda användningen av appar inför, under och bakom olika event.

– Vi riskerar att artificiell intelligens påverkar våra hjärnor på samma sätt som maskiner och robotar har gjort. Industriarbetaren och tjänstemannen påverkas lika mycket, och det kan verka väldigt splittrande när flera olika hantverk, kompetenser och aktiviteter i vår vardag delegeras till robotar och artificiell intelligens.

Han tror däremot att artificiell intelligens kan användas ur flera perspektiv. Ta till exempel den mängd data och analyser som kan förse oss med information om hur människor rör sig under ett evenemang, hur engagerad deltagaren har varit i delar av eventet genom recensioner eller betygsättning, eller hur deltagarna har använt sina telefoner under huvudföreläsningen, kanske har de twittrat eller använt andra sociala plattformar.

Men de här mängderna av data kan vara svåra att registrera. Fast enligt Anders Sörman-Nilsson kan mötesarrangörer med hjälp av AI mäta och avgöra om man ska bjuda in en talare igen. Det går även att beräkna vilka talare som fungerar med just den publiken, vilken dag som den aktuella föreläsaren ska stå på scen eller om man ska börja eller avsluta dagen med ett seminarium.

– AI skulle kunna peka ut svagheter och rent av sticka hål på några vanligt förekommande föreställningar, och dessutom utmana några av branschens heliga kor bara när det gäller hur man strukturerar sina event.

Artificiell intelligens ger även arrangören möjlighet att följa deltagaren på ett mer psykologiskt plan. Anders Sörman-Nilsson beskriver hur mötesplaneraren kan följa deltagare som de vet har varit på ett specifikt möte. Men även hur det går att följa deltagaren rent geografiskt under evenemanget. Vilket innebär ny kunskap som kan bidra till att det blir lättare att locka tillbaka deltagaren till nästa event.

AI gör det också enklare för arrangören att koppla ihop sig med deltagarens sociala nätverk och att marknadsföra sig där. Förut var det här väldigt svårt att göra, men nu när det finns en molnbaserad teknologi går det att samla in nya data och analysera dem.

– Faktum är att tilltron till det digitala växer på flera olika sätt. Och det bidrar till en ny sorts tilltro som motsäger föreställningen att den digitala världen till stora delar är omänsklig. Men jag tycker att den både kan vara mer mänsklig och empatisk, och att den digitala världen på så vis kan skapa nya nivåer av förtroende.

– Airbnb, till exempel, handlar bara om digital tilltro eftersom du överlåter ditt hem till en främmande människa. Uber gör samma sak och är baserat på ett system med recensioner och betygsättning. Nästa nivå av digital tilltro får vi till exempel genom blockchain-teknologierna.

Anders Sörman-Nilsson förklarar att förr byggdes förtroende mellan enskilda människor. Men i dagens samhälle kan man bygga tillit i stor skala, och genom system som exempelvis Linkedin där man skapar förtroende med rekommendationer och verifikationer.

– På samma sätt kan du som eventplanerare bygga stora mängder tillit genom att använda medier som Youtube eller Wistia, digital distribution av videor genom Twitter, via bekräftelser eller vittnesmål. Det är inte riktigt någon nyhet, men vi kan skapa en känsla av förtroende som gör att människor hyser tilltro till våra evenemang.

– När vi pratar om den artificiella intelligensens framsteg tror jag att det blir jätteviktigt att ge våra internetuppkopplade maskiner en etisk kod. Vi får säkert se hur olika kodningstekniker växer fram, vars syfte är att se till att vår teknik har en bättre etik och moral än vi människor.

Visionen av en teknikdominerad framtid som visar vägen för vår moraliska kompass, som flyttar förtroendet från individen till massan, som bestämmer vilka events vi går på, och där vi blir inbjudna tack vare att det går att utläsa i vilka sammanhang vi har rört oss och vilka människor vi har kontakt med. En sådan framtid kan säkert och av många människor upplevas som en cyberutopi. Men för dem som inte är redo att lita på tekniken, och kommer från en generation som inte badar i teknik, kan det snarare verka som om en teknikdystopi lurar runt hörnet.

– Utvecklingen av robotar och ökad automatisering kan verka dystopiskt eftersom människor finner mening i sitt jobb och sin karriär, men också att arbetet ger en känsla av syfte och identitet. För de som har uppfunnit och äger teknologin – Silicon Valley-eliten i världen – framstår det till stor del som en utopi, men det är också en koncentration av rikedom.

När Anders Sörman-Nilsson pratade med en kund nyligen, påpekade han att deras vinster till stora delar kommer från det faktum att människor har jobb och kan betala sina amorteringar. Sedan ställer han de retoriska frågorna: Vad händer i en värld där människor inte längre har fasta anställningar (en gig-ekonomi), utan har korta behovsbaserade jobb hos flera olika företag och som mikro-entreprenörer? Varifrån kommer bankernas vinster då? Hur förändras affärsmodellen för att göra det möjligt för människor i en gig-ekonomi att betala sina amorteringar?

– Samtidigt kan man fråga sig vad som händer när människor spenderar sin tid i fantastiska virtuella världar där robotar gör jobbet åt dem. Än så länge finns det inget skattesystem där vi kan beskatta robotars arbete, och vi vet inte heller hur det kan påverka regeringar.

Oavsett hur den kommande tiden blir kan vi vara säkra på att tekniken driver på en större förändring som dessutom leder till att ekonomin ombildas. Medan futurister analyserar och visar oss förändringens nyckelfaktorer, och vad de får för betydelse för oss, blir mötesplanerarens jobb att lära och anpassa sig genom att skapa en annorlunda mötesindustri som visar vägen till en framgångsrik framtid.

– Jag tror att konsumenter och kunder idag inte bara söker efter en upplevelse. Upplevelseekonomin är fortfarande betydelsefull, men vi rör oss mot en transformationsekonomi där människor vill möta varumärken eller organisationer som hjälper dem till någon form av självförverkligande. Nike eller Burning Man gör det bra eftersom människor söker sig till deras event för att få vara med i någon form av utveckling, eller transformation om man så vill.

Anders Sörman-Nilsson konstaterar att vi mer eller mindre kan bli knuffade i en riktning där vi tar smartare beslut som gör att vi förändras som människor.

– Det är en betydelsefull utveckling för oss som arrangerar event och vill att människor ska påverkas på något sätt. Jag tror att vi kan lära oss av företag som redan har gått in i transformationsekonomin. Dels kan vi titta på hur vi utformar erfarenheter, dels på hur innehållet kan inspirera till avantgardistiska idéer för ett rationellt tänkande. Det skulle kunna leda till att man ändrar sig och öppnar för ett mer sömlöst lärande.

– Mötesindustrin är redan en transformationsekonomi. Det är bara det att en del aktörer gör sitt jobb bättre än andra.