Hur navigerar vi i ett arbetsliv som är starkt påverkat av omvandling och transformation? En värld där vi ifrågasätter hur ofta och på vilket sätt vi har våra möten. Där vi följer upp, analyserar och reflekterar över hur vi möts mest effektivt och hållbart. Och där alla som deltar i ett möte ska känna sig inkluderade och bidra till att mötet ger ett positivt resultat på sista raden.

I en värld där mångfald och inkludering blir allt viktigare på arbetsplatsen, och därmed även i samband med våra möten, har inkludering blivit ett centralt inslag i företags mötesstrategier. Trenden Superinkludering (DEI: Diversity, Equity, Inclusion), som Svenska Mötens Trendrapport 2024 belyser, har vuxit fram ur pandemins lärdomar och är ett naturligt steg framåt med en ökad medvetenhet kring hur vi ser på möten, arbetslivets dynamik samt social hållbarhet och psykologisk trygghet.

”Vår trendrapport, som vi publicerar årligen, bygger på långsiktiga megatrender och rörelser, både inom och utanför branschen, nationellt och internationellt, som vi fångar upp genom löpande omvärldsanalys”, säger Maria Skarve, marknads- och kommunikationschef på Svenska Möten.

Pandemin har tydliggjort hur olika individer upplever och hanterar digitala möten, hybridlösningar och det förändrade arbetslandskapet. En viktig del av denna trend handlar om att identifiera och möta osynliga behov. Det kan röra sig om neurologisk variation, kulturella skillnader eller behov som uppstår utifrån individers livserfarenheter.

Det räcker inte längre att bara skapa bra mötesrum där alla får plats och där mötet har ett tydligt syfte, mål och agenda. Det handlar om att aktivt arbeta för att alla deltagare upplever sig sedda, hörda och trygga. Att alla som deltar i mötet både känner sig och är delaktiga i mötets framgång.

Superinkludering: en konkurrensfördel

Inkludering tar allt större plats på den internationella mötesagendan och har varit ett av de mest omtalade ämnena på senare tid. Skift Meetings och Imex Group har nyligen lanserat en guide som riktar sig till mötesarrangörer för att hjälpa dem att bättre förstå och tillgodose deltagarnas mångfald av behov. Inkludering har även varit en viktig agendapunkt på IBTM. Där var en av keynote-talarna Ellie Middleton, en kreatör, författare och influencer som vid 24 års ålder diagnostiserades med autism och ADHD. Sedan dess har hon byggt upp en publik på över 300 000 personer online, skapat Unmasked, en community för neurodivergenta och har samarbetat med globala varumärken som The Independent, Google och LinkedIn.

”Inkludering har länge varit en viktig del av mötesindustrin, men nu ser vi en allt större medvetenhet hos våra kunder om hur möten påverkar välmåendet, arbetsglädjen och engagemanget hos deltagarna. Trenden med superinkludering handlar om att säkerställa att alla känner sig välkomna, engagerade och får rätt förutsättningar att delta och bidra, oavsett deras unika behov och förutsättningar,” säger Michael Schüller, vd på Svenska Möten.

Förutom de affärsmässiga argumenten har inkludering också kopplats till positiva effekter för företagskulturen och rekryteringen. I en tid där arbetsgivare konkurrerar om talanger och kunder ställer högre krav på social hållbarhet, kan en inkluderande möteskultur vara en viktig konkurrensfördel. När människor känner sig välkomna och hörda, ökar både deras engagemang och viljan att bidra till organisationens mål. En rapport från McKinsey visar att inkluderande miljöer där psykologisk trygghet främjas är mer attraktiva för nya talanger och skapar bättre förutsättningar för innovation. I Sverige har, enligt Myndigheten för delaktighet, upp till 30 procent av befolkningen någon form av funktionsvariation, vilket understryker behovet av att möten är anpassade för alla, oavsett individuella förutsättningar.

Från tanke till handling: att implementera superinkludering

För att superinkludering ska bli verklighet krävs mer än god vilja. Kunskap är nyckeln, särskilt kring vilka hinder som kan finnas för olika grupper. Detta kan innebära allt från att skapa miljöer som är tillgängliga för personer med fysiska eller neurologiska variationer till att vara medveten om hänsynstaganden utifrån kultur, religion eller HBTQI. Det handlar om att ställa rätt frågor, både innan, under och efter mötet. Att låta deltagarna själva lyfta sina behov kan ge ovärderliga insikter för att skapa en tryggare mötesmiljö. Inför större sammankomster kan anonyma enkäter vara ett sätt att fånga upp deltagarnas önskemål utan att exponera någon. För företag som vill ligga i framkant är en inkluderingsmanual eller policy ett bra verktyg för att öppna upp för samtal om olikheter.

En annan viktig faktor är flexibilitet. Att säkerställa att mötesdeltagare får möjlighet att välja hur de bäst tar till sig mötesinnehållet och deltar i aktiviteter är avgörande. Vissa behöver tystare miljöer och tid för reflektion, medan andra föredrar att uttrycka sig i större gruppdiskussioner. Vissa kan behöva tid för sig själva för att återhämta sig och få energi, medan andra kanske föredrar en aktiv paus. Mötesplanerare rekommenderas att erbjuda en bredd av aktiviteter och skapa miljöer där olika typer av människor känner sig bekväma. Genom att ge utrymme för dessa olikheter skapas en mer inkluderande och mänsklig mötesupplevelse.

”Superinkludering kräver att vi tänker om kring hur vi planerar och genomför möten. Det handlar inte längre om att bocka av en lista över tillgänglighetsåtgärder, utan om att skapa en möteskultur där varje deltagare verkligen känner sig välkommen och uppskattad. Det är en utmaning, men också en enorm möjlighet för de företag som vill ligga i framkant”, fortsätter Michael Schüller.

Varför superinkludering spelar roll

Superinkludering är inte bara en trend utan en nödvändig anpassning till dagens arbetsliv och samhälle. Genom att sätta människan i centrum och skapa möten där alla känner sig inkluderade, kan företag och organisationer bygga starkare relationer och en mer hållbar framtid, för alla.

”För många företag har inkludering blivit en viktig konkurrensfördel. Genom att arbeta aktivt med inkluderande arbetsmiljöer kan de inte bara attrahera fler talanger, utan också säkerställa att de möter eller överträffar kunders krav och förväntningar på social hållbarhet. I takt med att medvetenheten om social hållbarhet ökar blir det allt viktigare att kunna erbjuda sammanhang som är tillgängliga för alla och där alla känner sig välkomna,” säger Michael Schüller.